Spagetti, stekt bacon och en tjock, gräddig sås med mycket svartpeppar: så ser carbonaran ut i många svenska kök. Den versionen går att laga vegansk utan att lära sig något nytt. Byt baconet mot rökt tofu som steks krispig, och grädden mot havregrädde som får koka ihop med löken tills den blir krämig. Äggulan behövs inte, eftersom grädden bär såsen.
Hela rätten tar cirka 25 minuter och kräver bara en kastrull och en stekpanna, plus lite av pastavattnet. Det svåraste momentet i den romerska carbonaran, att få äggen att binda utan att stelna, finns inte med alls.
Varför räcker grädden utan ägg?
I en romersk carbonara blir såsen krämig när äggula, riven pecorino och varmt pastavatten binds ihop i pannan. Det kräver rätt värme, annars stelnar äggen. I den svenska gräddversionen är grädden redan krämig och tjocknar när den kokar ihop, så den klarar både att koka och att stå en stund. Därför går såsen att göra vegansk utan äggula, med havregrädde i stället för vispgrädde.
Havregrädde för matlagning tål att koka utan att skära sig. Riven vegansk ost ger sälta och lite kropp, och pastavattnet gör såsen blank och får den att fästa på spagettin. Vill du hellre laga en vegansk version av den romerska carbonaran, där tofu eller cashew mixas till en sås som blir krämig helt utan grädde, finns receptet på vegansk carbonara utan ägg.
Så lagar du vegansk carbonara med havregrädde
Portioner: 4. Tid: cirka 25 minuter.
Ingredienser
- 400 g spagetti
- 200 g rökt tofu
- 1 gul lök eller 2 schalottenlökar
- 2 vitlöksklyftor
- 2 msk rapsolja
- 5 dl havregrädde för matlagning (två förpackningar)
- 50 g riven vegansk ost, gärna en parmesanvariant, plus lite till servering
- 1 till 2 dl pastavatten
- 1 tsk grovmalen svartpeppar, plus mer till servering
- Salt
- Hackad persilja till servering (valfritt)
Gör så här
- Koka upp vatten i en stor kastrull och salta det ordentligt.
- Skär tofun i små tärningar, ungefär som baconbitar. Torka dem med hushållspapper. Finhacka lök och vitlök.
- Hetta upp oljan i en stor stekpanna och stek tofun på medelhög värme i sex till åtta minuter. Rör sällan, så att bitarna hinner få färg. Lägg upp dem på ett fat.
- Lägg spagettin i det kokande vattnet och koka den enligt paketet medan du gör såsen.
- Fräs löken mjuk i samma panna i tre till fyra minuter, och lägg i vitlöken den sista minuten.
- Häll i havregrädden och pepparn. Låt såsen småkoka i fyra till fem minuter tills den har kokat ihop något och täcker baksidan av en sked.
- Ta undan 2 dl av kokvattnet och häll sedan av spagettin. Sänk värmen under pannan och rör ner den rivna osten. Lägg i spagettin, häll på 1 dl pastavatten och vänd runt tills såsen sitter på varje strå. Späd med mer pastavatten om den känns tjock.
- Vänd ner tofun, smaka av med salt och servera direkt med mer peppar, lite ost och persilja.
Hittar du ingen rökt tofu går det bra med naturell tofu av den fasta sorten. Stek den på samma sätt och smaksätt med en halv tesked rökt paprika i slutet av stekningen.
Vilka är de vanligaste misstagen?
- Såsen blir tunn. Havregrädde är lösare än vispgrädde. Låt såsen koka ihop i pannan innan du lägger i pastan, i stället för att lägga i mer ost.
- Såsen blir klistrig efter några minuter. Spagettin fortsätter att suga upp vätska. Spara pastavattnet och späd med en skvätt i taget, även vid bordet.
- Tofun blir blek och mjuk. Bitarna behöver plats i pannan och ska vara torra när de läggs i. Ligger de för tätt kokar de i stället för att stekas.
- Rätten blir för salt. Både rökt tofu och vegansk ost är salta, och pastavattnet är saltat. Smaka därför av med salt allra sist.
- Smaken blir platt. Havregrädde är lätt sötaktig, och pepparn håller emot. Var hellre generös med pepparn än försiktig.
Hur kom grädden in i den svenska carbonaran?
Carbonaran är en ung rätt. Den nämns första gången i skrift 1950, i den italienska tidningen La Stampa, som en rätt amerikanska soldater i Italien tyckte om. Fyra år senare fanns den med i Elizabeth Davids bok Italian Food. Den klassiska romerska versionen består av ägg, guanciale, pecorino romano och svartpeppar, och den innehåller varken smör, grädde eller vitlök.
I Sverige var pasta länge ingen vardagsmat. I början av 1960-talet åt svenskarna knappt ett kilo pasta per person och år. År 2014 var siffran drygt åtta kilo. Intresset för italiensk mat växte efter andra världskriget och nådde sin topp på 1980-talet, inte minst efter att Italien hade vunnit fotbolls-VM 1982.
När carbonaran blev svensk husmanskost ändrades den på vägen. I svenska hemmarecept står bacon eller rökt fläsk där romarna har guanciale, och grädde, smör och vitlök har kommit till. Arlas recept på pasta carbonara har till exempel både vispgrädde och äggulor. Mathistorikern Rickard Tellström förklarar tillskotten med att Sverige har en såsig matkultur, med mycket crème fraiche, bechamel och gräddsås. Kocken Sandra Mastio menar att den som lagar carbonara ska låta grädden vara. Diskussionen om grädde i carbonaran förs bara i Sverige och inte alls i Italien, säger hon till Köket.se.
Tellström pekar på att maträtter ofta byter recept medan namnet står kvar. Korv Stroganoff gjordes med tomatsås när den kom in i skolorna 1956, och crème fraiche-varianten är från 1980-talet. Den gräddiga carbonaran har gått samma väg.
Senast faktagranskad: 8 november 2026